Ränta på ränta

Hur ett ekonomiskt fenomen kan påverka din hälsa

När vi nu står inför den nya terminen hör jag många (mig själv inkluderad) berätta hur skönt det ändå ska bli att komma tillbaka till rutiner igen. Kanske etablera nya. Hösten ska laddas med hälsosamma och utvecklande vanor, och vi slår gärna på stora trumman när det kommer till målsättningar inför detta.

Men. Om det är något jag tvingats inse genom mina två år som småbarnsförälder, så är det att de där storslagna planerna mer ofta än inte får stå åt sidan på grund av oförutsedda händelser. Helt ärligt känns det bitvis som att jag simmar i för höga vågor, och att jag varje gång jag tagit mig upp till ytan blir översköljd av nästa våg. Som förra veckan, den första efter semestern. Som hann pågå i två dagar innan det blev dags för VAB. Hej då drömmen om en perfekt, produktiv vecka - hej verkligheten.

Visst kan man välja att se det från den ljusa sidan. Lärdomen i att aldrig veta hur en vecka faktiskt kommer att se ut, och att inte längre ha oceaner av ostörd tid att spendera på diverse livsstilsprojekt, är att jag så smått har börjat inse hur de där storslagna planerna kanske ändå inte var långsiktigt hållbara. 

Oavsett hur mycket jag tittar tillbaka på tiden innan jag fick barn och precis som alla föräldrar i evigheten amen undrar vad jag gjorde med all tid, så vet jag också att människors medvetande snabbt anpassar sig till nuläget. Och just nu är läget att nöja sig med små mål.

Något som har hjälpt mig att uppskatta att saker inte måste göras på premissen ”allt eller inget” är konceptet om compound interest, den så kallade ränta på ränta-effekten. Det är, för den som inte vet, ett begrepp lånat från ekonomisk teori, där det sammanlagda värdet av det man lägger in ökar exponentiellt. 

Det var genom Daphne Javitch, en holistisk livsstilscoach som går under pseudonymen Doing Well, som jag fick nys om hur compund interest kan appliceras utanför den ekonomiska sfären. Enkelt uttryckt innebär att de saker vi gör varje dag har större effekt än vad vi tror, sett i det långa loppet.

Idén om storheten i små vanor liknar det som författaren James Clear beskrivit i boken Atomic Habits. Genom att fokusera på små, överkomliga vanor som går att genomföra så gott som varje dag kommer man att åstadkomma mer på lång sikt än vad man hade gjort genom stora punktinsatser. Ett klassiskt exempel: du kommer troligtvis läsa fler böcker genom att läsa en sida varje dag än om du sparar all läsning till semestern.

Javitch i sin tur menar att man kan vinna på att tänka på det här sättet när det kommer till personlig hälsa. Små till synes obetydliga vanor, som att dricka ett glas vatten varje morgon innan vår första kopp kaffe, påverkar oss mer än vad vi tror när vi gör dem regelbundet. De har också den positiva effekten av att få oss att känna att vi är på gång - vi gör faktiskt den här grejen! - vilket i sin tur leder till att vi vill göra fler bra saker för oss själva. Det är där ränta på räntan kommer in.

Till slut har vi byggt upp ett helt bibliotek av små positiva vanor som vi gör nästan varje dag utan att reflektera över dem. De kommer helt naturligt, för att vi har inkorporerat dem på ett sätt som fungerar med våra liv i övrigt. Den sammanlagda effekten är större än det man lägger in, och precis som i den traditionella definitionen av ränta på ränta ökar vinsten exponentiellt. Vinsten, i det här fallet, är alltså vår egen hälsa.

På sätt och vis känns det som att jag slår in en öppen dörr här genom att berätta att det är bra att göra saker regelbundet. Men det var som att något klickade till i mig av att höra hur alla de där små detaljerna faktiskt ger ringar på vattnet. Det känns förlåtande i en värld av storslagna livsstilsprojekt, att de små sakerna också gör stor skillnad.

När jag känner mig som en karikatyr av personan ”småbarnsförälder som inte har tid” kan jag i alla fall räkna upp mina dagliga mikrovanor för mig själv (dricka vatten, äta rå grönsak, djupandas, få dagsljus, meditera fem minuter, använda tandtråd osv.) och känna mig mer nöjd med mig själv. Jag har lärt mig att inte underskatta hur de här små detaljerna skänker en känsla av lite mer kontroll över situationen (livet), så att jag nästa gång jag knockas av en våg kan ta mig upp till ytan något snabbare.

För det mesta håller jag mig flytande. Noterar mina små vanor som om de vore poäng i ett spel. Och väntar på att så småningom börja casha in.